Jag är besviken på Alliansen

I valet 2014 fick Alliansen fler riksdagsmandat än Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans. Varför lade sig då Alliansen platt på rygg och lät S+Mp bilda regering i stället för att själva begära det? Var man rädd för att Löfvéns stöd från V skulle sätta för starka käppar i hjulen eller var Reinfeldt för trött för att fortsätta som alliansledare?   Verkligheten visade ju sedan tydligt att en Alliansregering i minoritet hade fått igenom sin budget, vilket Löfvénregeringen misslyckades med trots vänsterstöd och i stället tvangs regera med en Alliansbudget eller utlysa nyval.

Att sedan de två största partigrupperingarna – S+Mp och Alliansen gör en överenskommelse för att sätta det tredje största partiet ur spel strider mot min uppfattning om demokrati och parlamentarism hur illa jag än tycker om det tredje största partiet.

Att dessutom komma överens om att den ena partigrupperingen ska lägga ner sina röster vid budgetomröstning om den andra partigrupperingen har fått regeringsmakten, gör det ju meningslöst för oppositionen att över huvud taget upprätta en egen skuggbudget. Man gör naturligtvis inte ett budgetförslag som man inte får rösta på!
Detta tycker jag också strider mot min uppfattning om oppositionspartiernas skyldigheter i riksdagen.

Utöver detta har vi hela spelet om Löfvéns utsträckta hand som enligt honom själv Alliansen vägrade att diskutera och som enligt Alliansen bara var en tom hand.
Detta tror jag inte var något annat än ett spel för gallerierna.  Enligt center-ledaren hade Alliansen redan tidigare föreslagit det som man nu kommit överens om. Om det verkligen var så, undrar jag varför inte oppositionen redan tidigare öppet talade om vad man föreslagit men att Löfvén då vägrat anta förslaget.

Som jag ser det, har hela detta spel om öppna respektive tomma händer helt säkert genomskådats av svenska folket och leder inte till något annat än ett ökat politikerförakt och ger dessutom SD ytterligare ökat stöd bland väljarna.

Hans Pedersen Dambo
Liberal årsrik Malmöbo

 

Ingen misstolkning alls

I Sydsvenskan den 29/3 2014 citeras en förklaring från stadsområde Västers ledning i Malmö till varför förvaltningens budget 2014 förväntas gå back:

”I budgetarbetet inför 2012 bedömdes den största riskfaktorn för ekonomin vara om minskningen av antalet 80–89-åringar inte sker i prognostiserad takt. Tyvärr har just detta inträffat.”

Enligt Sydsvenskan medger stadsområdeschefen att formuleringen kan misstolkas.

Jag vill påstå att det inte alls finns utrymme för någon misstolkning av uttalandet.

Man säger faktiskt fullständigt rakt på sak att 80-89-åringarna tyvärr inte har dött i den takt man hade förväntat sig!

Att skylla på att texten kan misstolkas är bara dåligt!

Skriv som det är: Vi gjorde en dålig prognos. 80-89-åringarna levde längre än vad vi trodde.

Hans Pedersen Dambo

 

Seminarium med Barbro Westerholm

INBJUDAN

till

seminarium med Barbro Westerholm

Torsdagen den 20 februari 2014 kl. 12:00 hos Folkpartiet i Malmö, Östergatan 3
(till vänster in på gården, se vägbeskrivning nedan)
 

Vi startar med en lättare lunch kl. 12:00

Därefter kommer vi att presentera vårt Skånenätverk och
Region Skånes beslut att införa äldrevårdcentraler  (ÄVC) i Skåne.

 

Kl. 14:00 kommer Barbro att tala under rubriken

Alla behövs – också människor som lagt många år till livet.

I föredraget presenterar hon Folkpartiets uppdaterade äldreprogram.

Efter föredraget ges möjlighet till frågor och diskussion

Välkomna!

Ingrid      Yvonne      Hans

 P S Eftersom vår lokal inte rymmer fler än 35 personer kan vi bara tyvärr bara ta emot de 35 första anmälningarna.

Anmäl er via e-post till ingrid.sandelin@sjobo.nu
Glöm inte att anmäla om du vill delta i lunchen kl. 12:00

Liberala seniorer i Skåne
Skånesamordnare                Internet                           E-post
ingrid.sandelin@sjobo.nu     http://seniorliberaler.se   info@seniorliberaler.se

Inbjudan_Sida_2

 


 

 

Utvidgade vårdcentraler

Utvidgade vårdcentraler

Författad av:

  • Hans Pedersen Dambo, MALMÖ
  • Camilla Mårtensen, Löddeköpinge
  • Carina Ingelsson, KÄVLINGE

Förslag till landsmötesbeslut:
1. att Folkpartiet ska leda utvecklingen av utvidgade vårdcentraler innehållande ÄVC
2. att landsmötet uppdrar åt partistyrelsen att utarbeta kriterier som ska gälla för en ÄVC.
3. att landsmötet uppdrar åt partistyrelsen att driva frågan om fler utbildningsplatser för geriatriker och äldresjuksköterskor.

Utvidgade vårdcentraler
Våra vårdcentraler är primärvårdens ryggrad. Dit kan man vända sig när man är sjuk, har ont, råkat ut för en olycka eller känner sig orolig och behöver hjälp, råd eller stöd. Om vårdcentralens resurser inte räcker till kan man få en remiss till ett sjukhus för mer specialiserad behandling.

På vårdcentralen finns allmänläkare, sjuksköterskor, ett laboratorium och ofta också distriktssköterska, sjukgymnast, en barnavårdscentral och en mödravårdscentral där man kan få tillgång till barnläkare, gynekolog och barnmorska. På så vis kan man tillgodose både allmänna behov och de speciella behov som de allra yngsta i samhället, våra barn och deras mödrar har.

Men en grupp som också har speciella behov men inte uppmärksammats särskilt mycket i primärvården trots att det är en grupp som ökar alltmer, det är våra äldre. I takt med vår ökande livslängd blir antalet medborgare över 70 år fler och fler för varje år och har naturligtvis också behov av vårdpersonal som är specialiserad på just äldre människors problem.
Men i dagens vårdcentraler är t.ex. geriatriker och äldresjuksköterskor sällsynta och det råder stor brist i Sverige redan i dag på dessa specialister. Behovet av dem kommer att öka mer och mer med åren.
(Läs gärna http://www.unt.se/debatt/det-behovs-fler-geriatriker-1041537.aspx)

Därför behöver primärvården kompletteras med utvidgade vårdcentraler som innehåller både barnavård (BVC), mödravård (MVC) och äldrevård (ÄVC) – helst i samma byggnad för att kunna samutnyttja gemensamma resurser.

En ÄVC skall också tillgodose rehabilitering i ett äldreperspektiv enligt Hälso- och Sjukvårdslagen, med tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast.

En ÄVC bör ha en egen ingång i markplanet med parkeringsplats intill för att göra det lätt att komma in. Ett eget trivsamt väntrum med kaffeautomat för att de äldre inte ska känna sig stressade av jäkt i den allmänna avdelningen.

Vi yrkar
* att Folkpartiet ska leda utvecklingen av utvidgade vårdcentraler innehållande ÄVC.
* att landsmötet uppdrar åt partistyrelsen att utarbeta kriterier som ska gälla för en ÄVC.
* att landsmötet uppdrar åt partistyrelsen att driva frågan om fler utbildningsplatser för geriatriker och äldresjuksköterskor.

Hans Pedersen Dambo, Fp Kävlinge
Ingrid Sandelin, Fp Sjöbo
Lena Persson, Fp Staffanstorp
Yvonne Jandrèus, Fp Skurup

 

Låt föräldrar VABBA och barn VAFFA!

Låt föräldrar VABBA och barn VAFFA!

Författad av:

  • Hans Pedersen Dambo, MALMÖ
  • Ingrid Sandelin, SJÖBO
  • Lena Persson, Staffanstorp
  • Yvonne Jandréus, Skivarp
  • Folkpartiet i Skurup kommun
  • Mikael Juul Sörensen, Kävlinge
  • Barbro Westerholm, STOCKHOLM
  • Rose-Marie Fihn, NOL
  • Nikoletta Jozsa, JÄRFÄLLA
  • Camilla Mårtensen, Löddeköpinge
  • Carina Ingelsson, KÄVLINGE

Förslag till landsmötesbeslut:
1. att Folkpartiet tar ställning för en utökad sociallagstiftning som medger tillfällig närståendepenning på samma villkor som tillfällig föräldrapenning
2. att landsmötet ger partistyrelsen i uppdrag att låta utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av införandet av en tillfällig närståendepenning

Låt föräldrar VABBA och barn VAFFA!
Både VABBA och VAFFA för ökad jämlikhet mellan generationerna.

Den svenska jämlikhetsdebatten handlar i stort sett bara om jämlikhet mellan könen och då främst ”lika lön för lika arbete”.
Men vi vill uppmärksamma en ojämlikhet mellan generationerna.

Sedan en tid kan föräldrar till barn ”vabba”; d.v.s. ta ledigt från jobbet och stanna hemma för att vårda sitt sjuka barn och då via Försäkringskassan få ekonomiskt stöd genom tillfällig föräldrapenning. Man kan också sätta in en annan person i sitt ställe.

Detta tycker vi naturligtvis är bra.

Men i andra ändan av generationsaxeln finns äldre människor som bor hemma men också kan bli sjuka och inte klara sig själva utan hjälp under sin sjukdom. Då kan något av de vuxna barnen behöva ta ledigt från sitt jobb för att hjälpa sin gamla mor eller far. Ibland kan det vara andra närstående personer som rycker in.

Ofta ser inte arbetsgivare eller kollegor sådan ledighet som lika självklar som när föräldrar tar hand om sina sjuka barn. Dessa behov gäller naturligtvis vård av både barn, vuxna, funktionsnedsättningsdrabbade och äldre utan någon som helst ålders-diskriminering.

Vi anser att det borde vara lika självklart att kunna ”vaffa” som att ”vabba”; d.v.s. via Försäkringskassan kunna få en tillfällig närståendepenning för vård av förälder, annan anhörig eller närstående. Vi är övertygade om att en sådan kan medföra att äldre människor kan bo kvar i sina hem längre utan att behöva utnyttja kostnadskrävande vårdresurser.

Därför yrkar vi

att Folkpartiet tar ställning för en utökad sociallagstiftning som medger tillfällig närståendepenning på samma villkor som tillfällig föräldrapenning

att landsmötet ger partistyrelsen i uppdrag att låta utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av införandet av en tillfällig närståendepenning

Nätverket Liberala seniorer i Skåne
Hans Pedersen Dambo, Fp Kävlinge
Ingrid Sandelin, Fp Sjöbo
Lena Persson, Fp Staffanstorp
Yvonne Jandrèus, Fp Skurup

 

Färdtjänstberättigad utan färdtjänst

Bengt Lindskog (som i själva verket heter något annat) är en multisjuk man med funktionshinder i Onslunda i Tomelilla kommun. Han är helt beroende av färdtjänst för att kunna förflytta sig dit han behöver och har också beviljats färdtjänst för detta. Tomelilla har anslutit sig till Skånetrafikens färdtjänst så när han ska beställa en färdtjänstresa kan hans samtal hamna hos ett Callcenter i Senegal i Afrika eller om han har tur hos Ystad taxi.

• Den 4/12 hade Bengt Lindskog beställt sjuktransport från Onslunda till Tomelilla Rehab.
Taxin kommer, Bengt åker iväg och somnar i taxin.
Vid framkomsten visar det sig att taxin kört till Ystad rehab istället för Tomelilla.
Det finns ingen taxi som kan hämta Bengt och köra hem honom.
Tiden på Rehab har han också missat.
Bengt blir till slut tvingen att ta en privat taxi hem till Onslunda.

• Den 8 december 2012 försökte Bengt i god tid före jul beställa en färdtjänstresa till jul från Onslunda till Bingsmarken. Han fick svar att det saknades bilar och att man därför prioriterade närtrafiken så i dagsläget kunde ingen beställning tas emot.

Enligt 9 § i Färdtjänstlagen får sådana resor som kan anses vara väsentliga för tillståndshavaren begränsas till antalet endast om det finns synnerliga skäl. Att ansvarigt taxibolag har för få bilar för att klara sina åligganden kan inte vara ett synnerligt skäl utan i stället ett lagbrott. Att nedprioritera vissa kunder från andra strider också mot likställighetsprincipen som gäller region Skånes verksamhet dit Skånetrafiken hör.

Vid kontakt med ordföranden i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne lämnades bl.a. följande svar: Det finns ingen som helst rätt att neka din man färdtjänst under julen.

• För ett tag sedan hade Ystad allehanda en artikel om hur bra det var att arbetslösa akademiker i Senegal fick arbete och att de minsann lärde sig skånska. Språk kan man alltid lära sig men efter att ha passerat tonåren är man i regel för gammal för att lära sig en ny dialekt. Detta påpekade jag bl.a. för journalisten som aldrig svarade.

Jag vill tillägga att för att Region Skåne ska spara pengar så kommer de färdtjänstberättigade vid beställning för det mesta till Senegal.
Personalen förstår inte vad man säger och resenärerna blir inte heller förstådda. Det samma gäller taxichaufförerna.

Vem drabbas? Jo, givetvis resenärerna.
Är det inte snart dags att se sanningen i vitögat och inse att det inte blir en besparing att låta Senegal som faktiskt ligger i Afrika sköta beställningarna av resor i Skåne?
Borde man inte hellre inte låta folk med lokalkännedom sköta detta?

– Om läkarna blir utan patienter vad är vinsten?
– Om resenärerna inte kommer ut någonstans och till slut blir sjuka av ensamhet, vad är vinsten?
– Om svårt sjuka människor med funktionshinder får vänta i evighet på bilen och blir alldeles utmattade av detta, vad är vinsten?

• E-post till Skånetrafiken:
Ämne: Missad sjuktransport 2013-02-11, missad hämtning 2013-01-30

Angående sjukresa Bengt Lindskog
Sjukresa var beställt till idag 2013-02 11 kl. 16.10, men den kom aldrig.
16.30 ringde Bengt och fick då besked att man hade missat transporten.

2013-01-30, sjukresa till Ystad lasarett, Thorssons väg 17.
Ditresan fungerade men till hemresan kom ingen bil.
Vid telefonsamtal till er uppgavs att bilen var dirigerad till ortopeden i det s.k. blocket.
Då ditresan gick till geriatrik fanns ju ingen anledning att inte hemresan skulle gå från Thorssons väg. Den andra passageraren som samåkte skulle till ortopeden men inte Bengt.

Jag vill återigen påpeka att det är sjuka människor som ni ska transportera och sjuktransporten måste bara fungera.
Hur ska sjukvården fungera när inte patienterna kommer?
Det är ni som har ansvaret.

• Ny e-post till Skånetrafiken
Ämne: Resa Onslunda- Tomelilla- Onslunda

2013-02-19 hade Bengt Lindskog xxxxxx-xxxx beställt resa Onslunda-Tomelilla-Onslunda.
Hemresa var beställt till kl. 16.55, vid Caféet, Norregatan i Tomelilla men ingen taxi kom. Bengt försökte ringa ett antal gånger för att påminna men kom inte fram.
När caféet hade stängt fick han stå intill en korvkiosk och frysa. Först drygt 2 timmar senare blev han äntligen hämtad.
Som vanligt var det språksvårigheter vid beställningen. Påpekas bör att Bengt talar svenska.
Den som får färdtjänst är antingen sjuk eller funktionshindrad. Bengt är både och.
Det är stor skandal att behandla en färdtjänstberättigad på detta sätt.

• Skånetrafikens svar 1:
Ämne: Angående resa 2013-02-19

Hej!
Tack för att du hörde av dig till oss!
Vi har mottagit ditt mail angående Bengt Lindskogs resa 2013-02-19.
Vi har kontrollerat den aktuella resan och vi har varit i kontakt med ansvarig entreprenör som diskuterat händelsen med berörd förare.
Enligt föraren har han varit på avtalad adress, Norregatan 2 i Tomelilla, dock något försenad till ca 17:05 och letat efter Bengt.
Föraren har ej hittat honom, han var sedan tvungen att köra därifrån då han hade fler turer efter att hämta.
Vi önskar att Bengts resor ska fungera till belåtenhet i fortsättningen.

• Skånetrafikens svar 2:
Ämne: Angående resa 2013-02-19

Hej!
Tack för ditt mail!
Vi har tyvärr inga regler som säger att förarna är skyldiga att ringa upp kunderna då de ej hittar, även om många av våra förare gör detta.
Givetvis kan man vid bokningstillfället be bokarna om att skriva detta som en kommentar i bokningen, som ett önskemål. Men vi kan dock aldrig tvinga förarna till att ringa.

För vidare kontakt i detta ärende ange ärendenummer 1526187 och om du vill svara på detta mail var vänlig och klicka på följande länk http://www.skanetrafiken.se/templates/referralreply.aspx?id=4033&iFeedID=1526187&sCRC=0x43E53D4E

Med vänlig hälsning
Rebecca Beijer
Kundadministratör

• Ringde för länge sedan till VC för att få en tid hos läkare, de skulle höra av sig men ingenting har hänt.
Idag har jag äntligen varit med Bengt hos arbetsterapeut för test.
Hur ska en människa kunna koncentrera sig när man har så ont som Bengt?
Just då var det företrädesvis nacken men naturligtvis även på flera andra ställen.

Han behöver bl.a. remiss till ortoped och också för bl.a. höftoperation men någon tid på VC Tomelilla tycks omöjligt.
Jag kommer överens med Bengt att ringa upp hans gamla privat läkare i Skivarp som för ett tag sedan ringde mig att meddelade att det var bättre för Bengt att ha nära till vården i Tomelilla.
Jag ringer upp och förklarar situationen men sköterskan meddelar att de inte tar emot honom.
Påtalar då att de visst inte vill ha en besvärlig patient men detta förnekas av sköterskan (läkarens fru). Hon menar att Bengt kommer försent till sina tider och att det inte går för de måste flyta på.
Påpekar att hon säkert måste känna till hur illa färdtjänst /sjuktransport fungerar.
Hon menar att de inte kan hjälpa detta och jag påpekar att detta är något som Bengt inte heller kan hjälpa. (Bengt är den som alltid kommer för tidigt till alla möten).

Hon säger att de skickat journaler till Tomelilla så nu får de ta hand om honom.
Jag undrar om de inte har några journaler kvar. Hon säger att det har de då de är skyldiga att förvara journaler

Kontentan av det hela är att man slänger ut Bengt då han uppfattas som besvärlig och hindrar dem från att ha flyt i patientströmmen.
Man ska således bara ha patienter som går snabbt igenom och ingenting får störa deras tidschema.
Sedan när har vården blivit förutsagd?
Sedan när behöver läkare inte visa empati?
Med vilken rätt kan en läkare slänga ut en patient som inte har uppfört sig illa, varit onykter eller våldsam?

För nätverket Liberala seniorer i Skåne

Yvonne Jandréus
Ingrid Sandelin
Lena Persson
Hans Pedersen Dambo

 

 

För syns skull – ögonsjukvård i Skåne

Jag har på senare tid alltmer börjat få den uppfattningen att offentliga organ som stat, kommun, län, landsting och regioner över huvud taget inte bör driva någon som helst egen verksamhet utan i stället enbart vara huvudmän och tillsynsmyndigheter. Drift av verksamheter bör läggas ut på privata entreprenörer som är kapabla att professionellt driva sådana verksamheter som i dag drivs av politiska organ.

Moralistiska synpunkter från vänsterpolitiskt håll som att man inte ska få ha vinstintressen av att driva skolor och sjukvård saknar relevans och logik eftersom man samtidigt accepterar att man får ha vinstintressen av att förse människor med mat, mediciner, transporter, begravningar m.m., m.m. Likaså är det helt acceptabelt att som personal i skolor och vårdinrättningar ha privata vinstintressen.

Vi ska inte heller glömma bort att stat, kommun och landsting faktiskt också har vinstintressen av sin verksamhet även om det inte kallas vinst. Genom besparingar och nedskärningar kan man se till att påverka budgeten så att man slipper höja skatter. Detta drivs av precis samma motiv som driver verksamheten i privatskolor och privata sjukhus. Vi har väl alla reagerat på yrkespolitikers arvoden, löner och pensionsvillkor som  beslutas av dem själva och betalas av skattebetalarna.

Nej, vinstintressen tror jag finns hos alla. Det finns nog ingen som tycker att “det är häftigt att betala skatt”. Vi vill nog alla ha så låg skatt som möjligt för goda samhällstjänster.

Inom sjukvården finns det bonussystem som gör att en vårdcentral som erbjuder en viss service kan få högre bidrag från landstinget än de som inte har samma service. En friskola får samma skolpeng per elev som en kommunal skola.

Det som jag tycker är det viktigaste är att de privata alternativen ska ha samma krav på sig som de samhällsägda och att alla verksamheter följs upp av tillsynsmyndigheter som offentliggör resultaten av tillsynen. På så sätt kan man sålla bort oseriösa verksamheter så att bara seriösa verksamheter överlever.

Länsstyrelserna har lång erfarenhet som tillsynsmyndigheter och är ofta en nagel i ögat på kommunernas socialförvaltningar men en räddningsplanka för brukarna. Denna tradition kan bevaras och utvecklas – speciellt vad som gäller kvalitetsaspekter – så att de samhällsorgan som i dag driver verksamhet i stället kan bli verkligt professionella tillsynsmyndigheter som verkligen kan se till att de krav som ställs på privata verksamheter också uppfylls.

Att jag kommit fram till de här synpunkterna som är ganska vanliga beror främst på egna erfarenheter av skånsk sjukvård. Jag har inga anmärkningar på kvalitet och professionalism som jag upplevt som god både inom offentlig och privat sjukvård. Det som inte fungerar är tillgången till den sjukvård som finns.

2004 började jag se sämre och sämre och gick till min optiker för att prova ut nya glasögon. Efter en lång provning av alla möjliga glas sa han: – Tyvärr kan jag inte hjälpa dig, Du har starr i båda ögonen och behöver en starroperation. Han skrev en remiss till ögonkliniken på universitetssjukhuset i Lund som då hade en mycket lång kölista. Först 2006 kom jag till och fick min operation på högerögat.

Detta blev en revolution för mig! Jag som haft svårt att läsa morgontidningen med glasögon kunde nu läsa den helt problemfritt utan glasögon. Texten blev knivskarp och den gråaktiga textfärgen blev helt kolsvart. När jag överlycklig kom till återbesöket och berömde läkaren, sa han: -Nu har vi också jobbat bort kötiden så nu är det bara att ringa hit när du vill få vänsterögat opererat så fixar vi det.

Belöningen till ögonkliniken i Lund för att man arbetat bort sina köer blev att region Skåne drog in starroperationerna från Lund så att starroperationerna i stället flyttades till universitetssjukhuset i Malmö. Resultatet av detta blev att en hel del av personalen i Lund valde att inte flytta med till Malmö utan i stället sökte sig till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Så när jag ringde till ögonkliniken i Lund för att få vänsterögat opererat möttes jag av svaret “Tyvärr får vi inte längre operera gråstarr på vår klinik”.

På samma sätt flyttade regionen urologkliniken i Lund till Malmö. Där hade jag i alla fall den turen att min läkare sedan 2001 valde att flytta med till Malmö och behålla mig som patient.

Vad jag inte förstått eller accepterat är varför man valt att slå ihop två var för sig fullt sysselsatta kliniker till en enda på en annan ort utan att behålla de samlade resurserna på den återstående kliniken. Det säger sig väl självt att den enda kvarstående kliniken nu måste ha samma kapacitet som de tidigare två hade tillsammans?

Alltnog, vårdköerna till starroperationer i Malmö växte katastrofalt till över 3 års väntetid. Region Skåne tvingades släppa gråstarroperationerna totalt fria så att man numera kan välja vilken privatklinik som helst som utför gråstarroperationer. Man kan t.om. välja att operera sig på Rigshospitalet i Köpenhamn! Jag är listad på Läkarhuset Ellenbogens vårdcentral i Malmö så jag besökte ögonläkaren där för att få en remiss till operation. Han rekommenderade Vårda ögonklinik på Stortorget i Malmö vars operatör han själv kände som mycket kompetent. Jag följde rådet och fick mycket snabbt en starroperation där i oktober 2012.

Det blev samma goda resultat som efter den första operationen och nu ser jag lika bra med båda ögonen efter att bara ha sett ett grått töcken med vänsterögat. jag har nu klarat mig helt utan glasögon i 5 månader. Men eftersom texten efter en stunds läsning börjar flyta och jag då ser dubbelt gick jag till en optiker för att prova ut glasögon vilket ju rekommenderas efter en starroperation.

Optikern hittade snabbt glas som var perfekta för varje öga vart för sig men  provade alla möjliga sorters glas utan att lyckas få ögonen att fungera tillsammans utan dubbelseende förrän han testade att vrida runt ett par glas. Då förklarade han att han inte kunde lösa problemet utan att jag behövde besöka en ortoptist som hade prismautrustning för att kunna utfärda ett recept på vilka glas jag behövde. Så han skrev en remiss till ögonkliniken på universitetssjukhuset i Malmö.

Jaha, tänkte jag, det här är väl så pass ovanligt att det ska kunna gå snabbt. Efter en dryg vecka fick jag ett svar från ögonkliniken: Vi har tagit emot din vårdbegäran/remiss. Beräknad väntetid till besök är för närvarande drygt 3 år.

När jag ringde till ögonkliniken i dag fick jag veta att man kunde remittera mig till St. Eriks ögonsjukhus i Stockholm som man hade samarbetsavtal med för att klara vårdgarantins krav på att få vård inom 3 månader. Jag kunde också försöka själv. Däremot hade man inte något samarbetsavtal med Rigshospitalet i Köpenhamn när det gällde ortoptist. Jag hade också ett samtal i förra veckan med den ögonkirurg som utförde min operation och han tyckte att jag kunde höra med Preislers optik i Malmö eller optiker Branning i Lund som eventuellt skulle kunna ha utrustning för prismautprovning.

Så nu står dessa två närmast på programmet för att höra vad de kan göra.

Annars får jag kontakta ögonkliniken igen för att bli remitterad till Stockholm.

Hans Pedersen Dambo