Ett projekt i Malmö som bryter generationsgränserna.
Jag har haft turen att få delta i ett samarbetsprojekt mellan fakulteten Hälsa och samhälle vid Malmö högskola och Södra innerstadens stadsdelsförvaltning i Malmö som går ut på att skapa kontakter över generationsgränserna.
Man har parat ihop ett antal seniorer över 70 år med lika många studenter och tanken är att man ska umgås med varandra, ta del av varandras erfarenheter, upplevelser och intressen och lära av varandra hur livet varit för äldre människor förr och hur det kan vara för unga människor i dag.
Efter intervjuer om vad man sysslat med i livet, vilka intressen man har, vad man vill syssla med i framtiden m.m., m.m. har man parat ihop studenter och seniorer som matchar varandra så bra som möjligt.
I fortsättningen kommer jag att varva informationslänkar med egen text och en del funderingar och idéer som jag tror skulle kunna vara användbara i kommuner som varken har studenter eller högskola men väl både ungdomar och pensionärer.
Klicka på länkarna för att ta del av informationen de ger och återvänd sedan hit till artikeln där jag kommer att beskriva mina egna upplevelser.
Här finns en sammanfattande beskrivning av verksamhetens mål och innehåll.
För oss seniorer började det hela med att vi fick en inbjudan till ett informationsmöte den 5 januari 2012 på en av Södra innerstadens träffpunkter där Sergio Cisternas från Södra innerstadens stadsdelsförvaltning och Carina Sild Lönroth från Malmö högskola informerade om Näktergalen senior och berättade om tidigare års erfarenheter. Årets upplaga var den femte i ordningen.
Efter informationsmötet vidtog en period av ingående intervjuer med de personer som anmält att de ville delta i verksamheten. Tanken var att man med hjälp av kännedom om tidigare yrkesverksamhet, livserfarenheter, intressen m.m. skulle få ett bra underlag för att kunna matcha seniorer med studenter så att de skulle få så gott utbyte som möjligt av umgänget med varandra. Motsvarande intervjuer gjordes också med de studenter som ville delta.
Startdagen den 5:e februari
Söndagen den 5 februari var det så dags för det första mötet mellan studenter och seniorer.
Vi samlades på Malmö högskola på sjukhusområdet där vi bjöds på cider och med hjälp av pusselbitar skulle mingla och leta rätt på den person vi skulle umgås med under vårterminen. Det lustiga var att en studentska och jag fick ögonkontakt direkt och började prata med varandra innan vi ens hade jämfört våra pusselbitar och det visade att det var just vi som skulle träffas. På min pusselbit stod det Turning och på hennes Torso! Vi syns på tredje bilden uppifrån vid smörgåstårtebordet.
Det visade sig vara en jättetrevlig tjej som heter Jenny och vi fann varandra direkt och hade massor att prata om medan vi med god aptit angrep den smörgåstårta som arrangörerna också bjöd på. Vi hade förbluffande många gemensamma beröringspunkter där musik var ett viktigt intresse för oss båda. Vi upptäckte också många sammanträffanden som inte rimligen kan ha kommit fram under intervjuerna. Vi ska nu träffas 2 gånger per månad fram till en avslutning i juni. Vi avgör själva var och hur vi ska träffas och vad vi ska göra.
Jenny och jag träffades igen redan på tisdagen två dagar efter startdagen på Moriskans restaurang i Folkets Park där vi åt en bit mat för att sedan lyssna på en härlig jazzkonsert. Nästa träff får vänta till efter en krävande tentamensperiod. Jag ser fram emot en härlig vår med många fina träffar.
Bilden här ovanför bad Jenny en annan jazzlyssnare ta på oss och sedan lade hon direkt upp den på Facebook.
I kommande inlägg kommer jag också att rapportera om Jennys och mina fortsatta aktiviteter.
Några gemensamma aktiviteter för alla deltagarna i Näktergalen senior är också inplanerade liksom en gemensam avslutning den 17 juni.
Några spontana funderingar som jag inspirerats till av Näktergalen senior
Näktergalen tycker jag är en fantastisk verksamhet som bedrivs i flera former på många platser både i Sverige och i andra länder. Läs gärna om de olika verksamheterna i länkens vänstermarginal. Eftersom jag själv varit fritidspolitiker i socialnämnden i Kävlinge kommun kan jag se behovet av ytterligare en verksamhetsform i mindre kommuner som inte har någon högskola med studenter men gott om pensionärer och tonåringar. Näktergalen senior är en härlig verksamhet för möten mellan generationer som har lätt att mötas och trivas tillsammans. Likaså har äldre personer och barn ganska lätt att mötas och man har med framgång på många ställen i både förskolor och lågstadieskolor provat på koncept som ”klassmorfar” eller ”klassmormor”.
Men ett möte som jag inte känner till att man provat i någon större utsträckning är mötet mellan tonåringar och pensionärer. Jag tror att man i många kommuner i dag upplever detta som ett tydligt problemområde. Många pensionärer är helt enkelt rädda för tonåringar och går över på andra sidan av gatan om de ser ett tonårsgäng stå i ett gathörn och prata högljutt. Jag tror knappast att pensionärerna går fram till dem och säger ”Hej killar! Vad pratar ni om?”
Tänk om man kunde starta ett Näktergalsprojekt i högstadiet i grundskolan som gick ut på att seniorer och tonåringar skulle mötas, umgås, lära av varandra och förstå varandra. Det behöver inte vara så att enbart seniorerna är mentorer för tonåringarna. Tonåringarna kan ju vara utmärkta mentorer för seniorerna när det gäller t.ex. modern teknik som att handskas med en läsplatta, en laptop eller en smartphone. Låt dessa generationer möta varandra och börja förstå och uppskatta varandras inneboende resurser!
Jag är helt övertygad om att det i dag finns ett oerhört starkt behov av vuxenkontakt hos dagens unga och en längtan efter att respekteras för den man är. Det är inte alltid föräldrarna räcker till för det behovet.
Det är säkert inte lätt att ta första steget till en sådan här verksamhet, men tänk bara vilka enorma krafter man skulle frigöra om man lyckades! Försök se framför er bilden av tonåringen som går fram till pensionärerna som står utanför Konsum och pratar eller pensionären som går fram till tonårsgänget och slår sig i slang med dem! Skulle ni inte vilja leva i ett sådant samhälle?
Vem tar första steget till ”Näktergalen tonår”?
Hans Pedersen Dambo
